DEBORAH BANDLOW LITERARY AWARDS WINNERS [->>]
All works in this website are licensed under a Creative Commons Attribution-Noncommercial-No Derivative Works 3.0 Unported License.
All Rights Reserved
Transistor
No ranta ti dumngeg kadagiti napipintas a samiweng, di gargarawen ti Daligcon Journal Main Page (wenno di paspasukotan daytoy) apaman a mangrugi ti tokar tapno saan a maputed ket agtultuloy dagiti musika. No kayat a bisitaen ti dadduma a panid daytoy a website wenno mapan iti sabali a sites, mang-open iti new window babaen iti panangpindot ti Crtl+N ket sublianan a luktan ti Daligcon Journal wenno daytoy ti aramaten a pangpasiar kadagiti sabsabali a websites.
RIPPING APART THE MASK OF AN ILUKO LITERARY ICON
-Umuna a Paset
ni PETER LA. JULIAN
The visible protagonists—those who don’t hide their identities-- include this writer, Abrew, the editor of Regional Diaryo; Djuna Alcantara, president of Gunglo dagiti Mannurat iti La Union; Julio Belmes, an Abra writer now based in Dubai, and their sympathizers, on the one hand, and an Ilocano writers’ group based in Metro Manila, who hide under aliases like Mama Anawa and Ilocano Siwawer. A visitor of dadapilan.com has identified Ric Agnes, a Bannawag columnist, and a member of Gumil-Oahu (Hawaii) as one of those “nagabungot” who have been throwing brickbats at us. His visible nemesis, it appears, is Linda Bulong, one of the few Ilocana writers, of the University of the Philippines in Diliman.
A supposedly respected Iluko literary icon, Reynaldo Duque, Palanca Hall of Famer, has joined the fray. He could be one of those cowards who hide under false names in the websites. This time, he came out open via the print medium—in Bannawag, the Iluko weekly magazine. Rey has maligned us—he did not identify us by our names but it was clear it was us he was hitting—in his article, “Ti Dalan nga Agpa-Kalimugtong” that appeared in the Feb. 9, 2009 issue of the magazine.
[->>]
Alimpatok iti Panawen ti Ariangga
Maika-3 Gunggona, Palanca 2007
ni DR. AURELIO S. AGCAOILI
Malagipna ita ti panangkuddotna iti luppo ti nagawan, ti kinatangken ti piskel kadagiti luppo a nagadawanna ita iti pigsa a magna tapno itundana ti taraon nga inkarina iti tagtagainepna.
Mariknana ti bara ti sang-aw ti nagawan iti teltelna, iti lapayagna, ti panagbabasa dagiti piditpiditna, ti panagluloken ti sibubukel a kinataona. Malunag a kas kandela iti arakup ti nagawan, ket tagikuaenda nga agpada dagiti kanito, agtakawda kadagiti oras iti agpatnag a di maturog.
Dinak ay-ayaban, kunana.
Saan, kuna met ti ay-ayaten. Ur-urayenka iti panawen a naikari. Kayatko a makita ti masakbayan. Dagiti Bannuar a patanoren ti ili. Dagiti Bannuar nga aggapu iti darepdep ken sellang ken rugsota.
Aprosan ni Teresa ti tianna. Agbalin isuna a ni Ina Wayawaya.
[->>]
Ti Krisis ken ti Dua nga Arte ni Mannurat a Filipino
-Maikadua a Paset-
Kaaduan a fellow, nangruna dagiti mannaniw, ti nangilawlawag kadagiti daniwda a narigat a maawatan wenno nanggubuay iti agduduma a pamanunotan ken singasing kalpasan a "pagrarangasan" dagiti panelist ken fellow a kritikaren. Addada met dagiti agkedked a mangibuksil kadagiti daniwda ken simple a mangbalewala kadagiti kritisismo. Iti pammaliiwko, nakaay-ayat daytoy a pasamak maipapan iti daniw.
[->>]
ni NELSON G. DALIGCON
progreso
tagiuraynaka
ni marigrigat.
ngem idi dimtengka
naukkon dagiti babassit
ket maysamaysa
naparpartida!
edsa 3
napasag
ti dios.
dagiti limdaang, nagpungtot:
nabartek a higante,
naapiang nga
ansisit!
[addada pay nayonna ditoy ->>}